Halloj

Det fina vädret fortsätter, så typiskt att man sover bort det bara, men ska inte klaga, jag har fått njuta av sol också. 

Dagarna rullar på med diverse vanliga vardagsbestyr, inget nytt eller spännande egentligen. Har jobbat under veckan som var, iväg på träningar med sonen och avslutade med årsmöte en kväll med simklubben. Planering inför sommarens uppdrag är i gång, jobba i kiosken på badet o.s.v 

Sen blev det äntligen fredag   en dag med div. ärenden på stan, mathandling och lite annat, hämtade upp sonen som slutar vid lunch på fredagar. Vi åkte och hälsade på si på jobbet en stund och fikade med henne på cafeèt. Det tyckte hon var roligt, goda mackor fick vi dessutom  . 

Rasse kände sig inte riktigt kry, ont i halsen och han lät "grötig" också. Under em/kvällen började han få feber så... 

Ja... helgen vart väl inte som vi hade tänkt oss. Rasse vart sjuk hela helgen och fortsatte halva veckan. Ont i halsen och hög feber, trist  . 

Det vart "en lugn hemmahelg" kan man säga. 

Ja, på söndagen kunde jag inte hålla mig i alla fall. Det var strålande väder   och grannen hade dragit finfina skidspår utanför, som ropade på mig. 

Tankade lite D vitamin innan nattpass   .

Ja, sen dess har jag mest jobbat igen. Måndagen kom och Rasse fortsatte som sagt, att vara hemma och febrig. Vi satt en stund på em (när jag klivit upp) och gjorde nån engelska uppgift som de skulle lämna in i veckan och han klinkade lite på gitarrläxa, så mycket mer hann jag inte, innan det var dags att rulla mot hospitalet igen.

Tisdag (idag) har jag sovit såklart. Si och jag hade bestämt att vi skulle åka och hälsa på mor denna kväll, innan jobbet för mig. Hade lovat henne att köpa med mig frallor så vi skulle fika gott   det hade hon längtat efter men vart grymt besviken att vi skulle fika där. Hon skulle åka hem och vi skulle fika "hemma" hos henne. Vi hade fullt upp att prata bort det och få henne på andra tankar. Det har jag förstått nu, efter nästan 2 år på boendet, att det kommer aldrig vara "hemma" för henne. Det kanske är så, för de flesta som bor på skärskilt boende, vem vill egentligen bo på en institution om man får välja ? Ingen   .

I skrivandets stund betar jag fortfarande av nätter, så jag har inget mer att berätta för denna gång. Ha´de gott så hörs vi nästa gång, kram Annso