God morgon. Dimman ligger tätt nu på morgonen och tempen visar 1 grad, brrr.... dessutom är det 1 september idag. Tror säkert det blir en solig och vacker dag men.... nog känns det att hösten är på G med stormsteg. Känns både bra och dåligt på nått vis. Gillar verkligen fina höstdagar, men å andra sidan kan ju hösten också vara ett mörker med regn och rusk, vi får väl hoppas på det första   .

Ja... det blev en konstig vecka, som jag skrev förra gången har jag mått skit p.g.a gallan men ändå något bättre än tidigare. Det har verkligen gått upp och ner. När det gått "upp" så har jag tänkt: Ja men nu går det över, sen har bakslaget kommit dagen efter typ. 

Jag var ledig i början av veckan iaf. Har mest grejat på hemma. Försökt och städa, vilket har gått väldigt trögt när man inte känt sig pigg. Gav mig fanken på att jag skulle ta nått rum varje dag iaf, ibland tog jag flera rum och ibland ett halvt, ha ha, beroende av måendet för dagen.

I tisdags körde simträningarna i gång iaf. Ingen större ansträngning för min del, jag är ju bara chaufför och sitter på en bänk och tittar på, medans sonen tränar....

Tror han var rätt nöjd efteråt och TRÖTT   .

Onsdagen, var en såndär dag då jag kände " ja men nu går det över, jag är pigg" vilket var tur eftersom jag hade date med syrran och vi skulle hjälpa mor med "lite extra" utöver det vanliga. Stökade bort veckans mathandling + åt mor, hjälpte henne att tvätta och fixa håret och vi hjälptes åt att städa hela lägenheten, fixade fika, smörgåstårta m.m till dagen efter. Det tog i princip hela dagen. Stackars mamma var helt slut och vi med, ha ha. Hon skulle få besök av en gammal barndomsvän som var på genomresa dagen efter, därav detta. Var jätteglad för henne skull och som det hördes, så var de glada att träffa varandra och hade en trevlig em tillsammans. 

Torsdag mådde jag kasst igen.... skit också. Jag skulle ju jobba. Vad håller jag på med egentligen ?? Det går ju inte över, nu har jag hållt på såhär precis en vecka, kanske jag måste söka hjälp ändå ? 

Som den "klassiska sjukvårdspersonal" man är, sitter det hård inne... ska bara jobba först, kan ju haffa kirurgjouren och prata med honom i helgen tänkte jag. 

Iaf vinkade jag av min make och son som rullade upp till Borgafjäll på torsdagen, med bilen fullpackad och släpet fullt med takplåt. Skulle så gärna vilja följt med dem upp över helgen men.....det är nog nån mening med allt.

Slutkontentan av alltihopa blev att mina omtänksamma arbetskollegor tvingade ut mig på akuten. "Pang" sa det, så var prover tagna och en ultraljudremiss i handen till dagen därpå. 

- Du har ju en Cholecystit och ett flertal gallstenar, de största är 1,8 cm sa kirurgen (med andra ord inga stenar kroppen själv kan göra sig av med). 

- Jaha... vad gör vi nu ?

- Du måste läggas in. Han satt med kirurgbakjouren i S-vall i telefon samtidigt.

- Nämen det går inte.... jag jobbar nu.....

Han ville att jag skulle åka ner redan på lördagkväll men jag vägrade. Jag jobbar klart i natt, går hem och sover några timmar, så lovar jag att jag åker ner till S-vall sen, ok. 

På den vägen är det...

Har varit på Sundsvalls sjukhus ett tag, nu i skrivandets stund är jag hemma igen. Som det ser ut i dagsläget är Cholecystiten på tillbakagång, kulmen hade jag nog förra helgen och början på förra veckan, när jag tempade/frossade och spydde som mest. Jag känner mig ganska ok nu, och kan lika gärna vara hemma än inlagd. Förutom att gallan gör sig påmind varje gång jag äter, men det är inget i jämförelse hur det var förra veckan. Lovade doktorn dyrt och heligt att jag ska komma dit direkt om jag får feber igen. Kanske ska förklara för "icke sjukvårdspersonal" att Cholecystit är = inflamation i gallblåsan   detta p.g.a gallstenarna. 

Jag ska tillbaka till S-vall om 2 veckor sen blir det operation. Cholecystiten måste läka ut innan de kan operera bort stenarna helt enkelt. 

Ja.... så vart det.... Nu är det väl bara att ta de lugnt och försöka äta med omtanke, inte det lättaste. Har mest levt på fil, soppa, te och skorpor, tagit lite smakportioner av vanlig mat, ibland går det bra, ibland inte.

Ironiskt nog har jag kockat en del ändå..... men åt de andra familjemedlemmarna mest.

En dag stod jag och gjorde älgfärsbiffar med kantarellsås....

Åt faktiskt en biff, det gick bra den gången. 

Sacharias kom och hälsade på en dag, då gjorde jag blåbärspajer. Vågar inte äta mer än, en mygga, ha ha ha.

Har fryst in blåbärspajer i stället. Bra att ha till nån annan gång då. 

Det var väl vad som hänt här.... Det blir en lugn dag idag. Ska skjutsa sonen på simning och passa på att handla lite medans han tränar. Ska ironiskt nog fortsätta på matlagningstemat i veckan. Lovat min make att kocka två middagar som han ska ha med sig på älgjakten (som börjar nästa vecka) för 6 pers per middag. De turas om att stå för middag. I år ska han jaga 2 veckor på raken  . Ska göra lasagne en middag iaf, den andra middagen vet jag inte än...sen behövs det annat också, som han ska äta under dagarna i skogen typ kaffe, mackor, grillkorv, fika m.m 

Förberedelserna är i full gång nu, det ska röjas de sista älgpassen, skjutas på skyttebanan m.m m.m 

Själv ska jag bara vara lugn.... kanske läsa klart en bok som legat på nattduksbordet hela sommaren utan att jag öppnat den..... Ja, det ska bli veckans uppdrag för mig själv... läsa en bok   .

Ha´de gott tills nästa gång kram Annso